Ett av årets (tredelade) Nobelpris i ekonomi går till Joel Mokyr för en förklaring till hur ekonomisk tillväxt resulterar från forskning. Jag skrev i början av millenniet en uppsats där jag använde och refererade till Mokyr. Min ambition var att förklara den så kallade konvergensparodoxen. Då kunskap och teknik ansågs allmänt tillgänglig bestod paradoxen i att vissa länder historiskt hade betydligt större tillväxt än andra. Jag ansåg mig ha en lösning på paradoxen. Min handledare replikerade då att ”om jag kunde visa detta skulle jag få Nobelpriset” (dvs. det var svårt). Nåväl, jag tog mig an uppgiften. Något Nobelpris blev det inte, det blev en ansats, men det är med glädje jag ser att problemställningen uppmärksammas och att det är just Joel Mokyr som får priset.
Min text Kunskapen som produktionsfaktor kan laddas ner här eller från Redaktionellt. Jag tror att den med fördel kan läsas som komplement till alla kommentarer som kommer att följa på priset. Läs gärna också mitt tidigare inlägg Motala Verkstad till minne.